📕 DAGENS OCH ÅRETS TIDER – Årsskifte

556 Jag är det trädet i din gård

Psalmen är en parafras på Jesu liknelse om fikonträdet som inte bar frukt. Här framställs Jesus som vin­gårdsmannen som ber för mig, dvs. det ofruktsamma trädet. Den sista versen är en bön till Jesus om tro som bär frukt och om att få ”bli nyttig” för andra. Avslutningen är en bön att få falla i Jesu famn, när livet är slut.

Texten är skriven 1816 av Johan Olof Wallin (1779–1839), poet och psalmförfattare, ansvarig för
1819 års psalmbok, domprost och ärkebiskop, ledamot av Svenska Akademien. I 1819 och 1937 års psalmböcker (414 respektive 467) hade psalmen sex verser och inleddes ”Ack, jordens barn, vår tid är kort”. Texten bear­betades 1981 av Britt G. Hallqvist (1914–1997), för­fattare, översättare, expert i 1969 års psalmkom­mitté och teol hedersdoktor, och de tre första verserna ströks.

Musiken är skriven 1553 av Burkhard Waldis (cirka 1490–1557), tysk franciskanermunk, därefter luthersk präst, som översatte psaltarpsalmerna till tyska, omvandlade dem till metrisk form och ton­satte dem.
Tonart C-dur, taktart ₵, tonomfång c’–c’’
Samma melodi som 257 Pris vare Gud! Allena han

Bibelreferens:
Luk 13:6–9 Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt
(Text ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)

Psalmvalsförslag för
Nyårsdagen
10 söndagen efter trefaldighet

Andra aktuella samfundsböcker:
Den svenska psalmboken 516

Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 3 s. 225, Cecilia Cervin, textkommentar
Band 2 s. 145f, 257 Pris vare Gud! Allena han, Hans Bernskiöld, musikkommentar

Tilläggsinformation:
Psalmen ingick i två föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander Index över den kristna församlingssången i Sverige. 1979 s. 2,
här inleds vers 1 Ack, jordens barn vår tid är kort.