📕 LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN
788 Kom, lova vår Gud
Texten
är en uppmaning från och till oss alla att lovsjunga Gud och välsigna hans
namn. Ett par av Psaltarens lovsånger tycks ha gett inspiration till
texten. Psalmen är trinitarisk, dock i ordningsföljden Gud–Anden–Jesus. Gud
har kraften och gör stora under. Han ger sin heliga Ande, ”som väcker vår tro
att Jesus är Herre”. I varje vers sjungs samma rad tre gånger medan den sista
raden är en refrängrad, där orden ”Kom sjung för vår Gud” sjungs två gånger.
Enkelheten i såväl textens som musikens form gör det lätt att sjunga med
utantill, som man ofta gör i fattiga kyrkor i tredje världen, om psalmböcker
saknas och inte alla kan läsa.
Psalmen är ursprungligen en brasiliansk folksång av okänd författare, spridd
på flera språk och i många psalmböcker. Författaren är okänd. På portugisiska
inleds sången ”Cantai ao senhor”, på spanska ”Cantad al Señor un
cántico nuevo” och på engelska ”O, sing to the Lord, o sing God a new song”.
Originalet har översatts och förmedlats av Gerhard M. Cartford (1923–2016), amerikansk
kyrkomusiker. Texten översattes 1990 av Jonas Jonson (f. 1939), teol dr och
docent, biskop, författare och översättare.
Tonsättaren är okänd. Musiken förenar glädje med mollton. Harmoniseringen är
enkel med endast tre grundackord. Melodislingor upprepas som sekvenser. Melodin
har vis-stil och 3/4-takt och kan gärna utföras som jazzvals med piano,
gitarrer, trummor och andra rytminstrument.
Tonart e-moll, taktart 3/4, tonomfång b–d’’
Bibelreferenser:
Psalt 96 Kom, låt oss jubla till Herrens ära och hylla vår klippa, vår
räddning.
Psalt 98 Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, ty han har gjort underbara
ting.
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Hela kyrkoåret: allmänt
Tacksägelsedagen
5 söndagen i påsktiden
Andra aktuella samfundsböcker:
Cecilia (2013) 18, Psalmer i 2000-talet 917
Andra psalm- och sångböcker:
Ung psalm 283
Uppgifter hämtade bland annat ur:
hymnary.org Cantad al Señor
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld
– Karin Karlsson.
2014–2019.
Band 4 s. 220, Karin Karlsson, kommentar